Morsan: "Conny kan du köpa LITE fika tills på söndag?"
Resultat: Över 2 kilo fika. Bör jag nämna att fikat är inköpt till en 2 åring och majoriteten av våran familj går på GI-diet, dvs när man ej äter kolhydrater eller socker?

Karlar = galna i huvudet. Dagens konstaterande.

Imorgon ska jag på reiki healing kurs 3a, den håller på hela helgen. Det fins kurs 1, 2, 3a och 3b. 3b är om ett halvår, sen så är jag faktiskt fullt utbildag reiki master (och teacher)! Master, det låter så allvarligt men det är igentligen inte det. Ska bli kul iallafall.

Mina polare ska få kalla mig för Master Jones, pampigt.

Ris-Natta äter kebab!


Jag, Johan och Johanna har haft filmkväll hos mig idag. Mysigt att ta det lungt och inte jobba! Har jobbat hela veckan så är riktigt slut, så måste jag plugga hela dagen imorgon och i helgen blir det kurs igen. Kurs och släcktkalas!



Kollade på "The uninvited", en jättebra skräck/thriller. Totalt värd att se!

För någon dag sedan så var jag, mamma och pappa på affären. Morsan står och plockar ut de godaste mandarinerna hon kan hitta. Jag sträcker fram en mandarin till henne som ser helt utmärkt ut. När hon får den i handen utbrister hon:

"Men kolla på den här! Usch, världens utväxt, den har ju en tumör! Va äckligt, den ska vi inte ha!"

Hon slänger tillbaka mandarinen och jag står kvar och stirrar förvånat på den, som att den är ett utstött missfoster. Bortglömd av samhället på grund utav en enda förstorad klyfta! Det börjar klia i hjärtat och jag får otroligt dåligt samvete när jag ser hur mandarinen ligger där. Bortkastad och avvisad, försummad och missförstådd. Uppslukad av skuldkänslor lyfter jag ömt upp mandarinen. Jag kupar den i min hand för att inte tappa stackaren, lite kärlek ska den väll få, den vanskapta kraken. Jag håller fram den till mamma och säger förtvivlat:

”Ditt svin! Du är så elak! Den kanske ser annorlunda ut men inuti så är den precis som alla andra mandariner! Den smakar väll inte sämre för att den ser knepig ut, är du rasist eller?! Den är säkert söt och god och vi ska ta hem den!...”

Morsan betraktar mig som att jag är totalt pantad, hon himlar med ögonen åt mig som vanligt. Suckandes låter hon mig kärleksfullt placera den stackars mandarinen tillsammans med de andra små frukterna i påsen. Innerst inne så kände jag mig som en nobel hjälte, som gett vika för sina tvångstankat ännu en gång.


 
(Haha ironiskt nog åt jag upp den. Den var förbannat god och värd!)